onsdag, februari 29, 2012
Positivitet
"I am of a mindset that almost any woman deserves a chance to get to know me."
Dags att göra det till ett mantra.
29:e!
En utav fördelarna med att vara med i en social och trevlig kör är alla härliga traditioner man får vara med om.
Just nu sitter jag här med tänt ljus i fönstret och väntar på att Något skall hända; Något som innefattar serenad från kvinnor, nedhissning av Belöning från fönstret.
Jag har förberett en flaska vin, och ett antal glas med en jordgubbe var i.
Prövade på att baka kakor med enbart socker, quinoa och kakao förut, och lärde mig en massa nya nyttiga saker om hur socker fungerar.
Men vin, det får de iaf.
Och det är gött att det räcker. Att jag räcker till med det jag är.
Att den man jag är är tillräcklig, och att jag inte behöver ursäkta mig.
Det här kommer bli grymt.
Nu kommer de snart, bara minst en halvtimma kvar... :)
Ta ett djupt andetag. Slut ögonen. Fokusera på känslan. Se den utifrån.
Coolt hur mycket det minskar när man lyfter upp det i ljuset istället för att försöka förtränga.
Dags att fortsätta läsa om beroenden.
Strössel
Nu testar jag att blogga från mobilen, så slipper jag sätta på datorn.
Känner mig allmänt orkeslös och omotiverad nu. Beror säkert på sjukdom och högt blodsocker, till viss del.
Jag längtar efter när det här.kommer vara över och jag kommer ut på andra sidan. Jag vill ha gott självförtroende, en god självbild och vill vara förlikad med migsjälv.
Jag längtar efter energi, integritet, intimitet, kärlek, styrka, manlighet och (riktig)erotik. Jag längtar efter att bli hel.
Och bara jag håller ut, är disciplinerad och gör vad som krävs, så borde det gå. Det måste gå.
tisdag, februari 28, 2012
luddighet
Idag vaknade jag först vid 10. Drivet att göra saker verkar saknas. Det känns som att jag har suttit framför datorn i en massa timmar, utan att jag har det. Kan det bero på att jag tittade på film hos några igårkväll?
Kan det ha så stark inverkan på min hjärna?
Snarare är det nog ledan. Det där att man vill söka nytt. Eller nåt ditåt. Förkylningen kanske också spelar in. Men det jag känner är att mitt centrum inte är i vila, att jag är påväg nånstans, och det kan inte bortförklaras med en enkel förkylning.
Jag känner jättemycket för att spela datorspel. Men inte innan dag 40 tänker jag göra det.
Att börja programmera igen kan vara riskfyllt för lugnet, men bra om jag vill ha ett arbete. Kanske kan jag försöka begränsa det något? Snäva till mitt schema något?
Hoppas jag lyckas ta mig igenom det här. Just nu känns det som att jag håller på att återgå till gamla mönster vad gäller hur jag spenderar min tid, och det känns inte som ett bra sätt att ändra på livet.
yourbrainonporn.com verkar fortfarande vara nere. Sjukt dumt.
Tur att google cachat sidan iaf, så man har nåt att läsa.
Nä, nu skall jag antingen fortbilda mig via datorn om programmering, spela fiol, plugga språk eller näringslära, yoga eller meditera. Eller kanske äta frukost, till och med.
fredag, februari 24, 2012
Edging etc
Vet inte om det var dumt eller inte, men hjärnan befinner sig i ett tillstånd av "vadgörduaargh" som är vääldigt svårt att stå emot just nu. Med andra ord blev det som jag befarade - att jag skulle gå från lugn till storm genom att ta bort den.
Men kanske är det bra i längden.
De säger att det här inte går med viljestyrka. Vi får väl se.
Viljestyrka och kunskap och input från andra kan räcka långt.
Lyckas jag dessutom hitta gemenskap kommer nog det här att funka.
Jag har börjat bli grymt bra på fiol iaf. Gött!
Spelar varje dag nu, i princip.
Till och med idag, då jag skall iväg och vara med och arra en fest.
Ytterligare ett verktyg jag har är ju att sitta här och blogga. Ger lite perspektiv på saker.
Vet inte om nån kommer läsa det här som också sitter fast i det hela, men man kan ju hoppas att det kommer bli till hjälp för någon. Det är mitt utgångsläge iaf.
Var och spelade fiol på ett ställe för första gången igår. Det var fint. Skall nog bli stammis där.
Och så fick jag min sista upptrappningsdos på hyposensbehandlingen. Vore fett med najs om jag kan vara ute till sommaren och njuta av sol och värme och sällskap.
Nä, dags att planera fest, inte sitta framför dator, och spela fiol.
torsdag, februari 23, 2012
_
Hade jag inte haft motivationen att ta mig framåt mot ett bättre liv, och en blogg att skriva i, skulle jag nog falla nu.
Skall in och spela fiol snart. När jag tagit mig upp och ätit lite.
Skall bli fint. Umgås med folk och så.
Har förövrigt fått sista upptrappningsdosen på min hyposensbehandling, så efter detta behöver jag inte gå lika ofta. Skönt. Och jag är hoppfull inför sommarens pollensäsong...
Kanske skall jag läsa lite mer på yourbrainonporn.com innan jag går. Kanske skall jag helt enkelt stänga av datorn. Vi får se.
Coolt iaf hur länge det här har gått smärtfritt. Och jag skall klara resten också.
Lyckades bibehålla lite manlighet vid tillfälle idag. Var skönt.
Åsikter
Usch, säger jag bara. Usch, fy, blä.
Känner mig smutsig.
Bra. Nu vet jag något som jag har att värja mig emot. Något att öva mig att säga nej mot. Gött. Bra för att levla i manlighet.
I morse hittade jag en webläsare med en sida med naket innehåll på en tab. Det var en blog, skriven av en kvinna som gillar erotik, och en sida jag tidigare varit inne på i nåtslags försök att uppskatta migsjälv trots porren, eller se saker från en annan sida. (Eller bara se nakna bilder, you decide.)
Klickade runt lite, typ fem sidor eller så, utan att falla i skam- eller onanifällan. Sparade ett bokmärke (ifall jag skulle ha nytta av sidan när jag blivit porrfri, men framförallt så jag kan släppa sidan nu.) och spenderade sen nån timme eller två med att dämpa suget och öva motståndet genom att gå igenom historiklistan och trycka på delete på alla poster som hade något med porr att göra, istället för att klicka på dem och se vad de innehöll. Jobbigt och karaktärsdanande.
Vill inte kalla det att falla tillbaka. Den hypotetiska dagen jag klickade på sökfältet och skreve in en adress till en porrsida osv är nog dagen jag kallar det ett återfall. (Så hypotetiskt så jag använder konjunktiv, fastän det i det närmaste är utrotat ut svenskan.)
I övrigt lyckades jag idag säga upp något jag lovat att göra. Om jag har läst till mig rätt är det ibland en konsekvens av mitt tillstånd att ta på sig för mycket ansvar, så jag försöker lära mig hitta balans. Och våga tro att jag inte anses vara mindre värd när jag säger som det är.
Fast jag får allt öva mig i att inte smyga med saker. Mycket, mycket.
Skall bli skönt att bli en Man på riktigt.
onsdag, februari 22, 2012
Trött lingvist
Hyfsat trött, med andra ord, är jag.
Lite gött vore det att spela nåt spel, fast det kanske inte är den bästa idén riktigt än, om hjärnan skall återställa sina dopaminnivåer.
Har förövrigt i första hand haft "cravings"/åtrå efter spel, inte efter porr, sen det här började.
Förutom igår kväll, då mina nedre regioner satte igång att tala om för mig att de fanns.
Fick ett tillfälle att försöka kanalisera upp energin nån annanstans, vilket var en intressant övning. Försökte föra över energin hela vägen från snopp till huvud. Kom inte längre än till magen, och fick ont i magen utav övningen. Skumt, men lite kul.
På tal om snopp, så verkar det som att samtliga swahiliord för det manliga könsorganet är vulgära, om de inte är en omskrivning av något annat. I listan jag såg fanns c:a 8 ord som alla översattes med "penis (vulgar)", och sen fanns det "upprest träd" och lite andra målande omskrivningar som tydligen inte var det.
Vet inte vad det säger om människor, samhällen och beteenden i stort, men jag kan tänka mig att "oskyldiga" ord blir "vulgära" efter att tiden går om de behandlar kön. Åtminstone sålänge samhället försöker dölja det. (Mer nudism åt folket!)
"Röv" härstammar exempelvis från "reva", och känns som en typisk omskrivning för att inte trampa nån på tårna.
Likaså "fitta", som liksom "fittja" har med träskmark att göra.
Det är väl sånt här, förutom uttalet, som är det krångliga med att lära sig nya språk. Ord betyder inte bara objekt, utan kultur. Skillnaden på "snopp", "kuk", "penis" och de andra, är ju inte vad de beskriver, utan ur vilket socialt kontext det beskrivs. Något som ju till exempel inte alls stod med i swahiliordlistan jag tittade på.
Extra kul kan det bli när ord lämnar rester efter sig, men själv förändras. Jag älskar ordet "oomkullrunkelig", exempelvis. Oo-ord (och o-ord) är rätt roliga överlag, speciellt om man tar bort första o:et och försöker tolka resultatet som motsatsen till originalordet.
För runt 500 år sen applåderade man saker när man starkt motsade sig dem. Det hade alltså inget med handklappning att göra, utan med den fördrivande attityd som hängde med grekiskans originaluttryck "att fördriva onda andar meddelst handklappning". Även släkt med "explodera", som också gör en massa ljud ifrån sig.
Hmja, vad göra med dagen... I eftermiddag är jag trippelbokad, tydligen. Skall både vara på "arbetsmingel" hos ett företag jag nog kan tänkas vilja jobba för, åka hem till föräldrarna och hämta husgeråd och vara på första och näst sista övningen av ett "te deum" av händel som jag glömt bort att jag skulle vara med och framföra.
Tror att "te deum" är lite utrotningshotat just nu. Tog iaf med noten hem, och skall titta lite på den.
I övrigt är det ju askonsdag, så jag skall nog ta och bege mig in till Hedendomen(Göteborgshumor ftw) och gå på askonsdagsmässa om jag orkar lyfta på ändan tills dess. Har ju till och med gratis västtrafikresor i två veckor, så jag behöver inte ens cykla. (Och det är en fördel endast för att det ser ut att vilja regna ute.)
Nä, kanske är det här en såndär dag som aldrig börjar. Eller så sover jag lite till om ett tag. Översta raden på min "lyckas vända livet"-kalender är nu ikryssad iaf. Gött, änna.
tisdag, februari 21, 2012
Semla
Tydligen finast i stan, enligt experterna. Inte är jag ledsen, inte.
Sitter och mumsar på semla med varm mjölk, högst medveten om att jag vågade gå in på tre ställen och fråga om de hade semla, och kunde hantera ett "nej" med hyfsad framgång.
Och den rädda tjejen i porten på vägen tillbaka klarade jag också av att hantera.
Normalt hade jag stått och fegat, eller gått förbi, låtsas att jag inte skulle in; väntat på att hon skulle komma in genom porten och den skulle stängts så hon inte skulle vara rädd för farliga, farliga mig. Men inte längre. Fuck that shit. Jag är man, och jag har rätt att finnas till. Det är henne det är fel på, inte min existens.
Kvinnorädsla, mansuppfattning
Hon var liten, ljushårig och söt, och stod och slog in portkoden till huset där vi tydligen båda bor.
Med panik i blicken såg hon mig komma närmare och närmare, och insåg att det inte skulle hjälpa att dölja portkoden eftersom jag ämnade gå in igenom porten efter henne. Jag farliga, farliga man.
Ett leende hade varit ett mycket trevligare bemötande.
Nu kan jag se det där som ett uttryck för hennes missuppfattning av hur världen ser ut, snarare än ett uttryck för att jag som man inte skulle ha något värde och axiomatiskt vara farlig och någon man bör undvika. Eller ful. För är man vacker blir man insläppt ändå. Och är antagligen våldtäktsman på riktigt.
Tillbaka
Känner hur min hjärna inte är helt återställd efter igår.
Förhoppningsvis har jag något med mig från tidigare dagar ändå, av hjärnförbättring vad gäller det här.
För mycket annat har jag med mig.
Och nu skall jag fortsätta läsa ur mina böcker så jag kan ta mig fram ytterligare ett steg.
måndag, februari 20, 2012
Återfall?
bröstmuskel
söndag, februari 19, 2012
Våga
Idag vågade jag låta bli att le mot kassörskan när jag stod i kassan. Jag lyckades som en konsekvens behålla ett röstläge närmare mitt naturliga än nånsin. Helt plötsligt märks det att jag är bas. Och man. Gött, änna.
Jag har även vågat skicka iväg ett sms. Det tog några timmar att våga. Och det här är bara första steget. Nästa steg blir ett möte, och det kommer bli jobbigt.
Att möta sina fobier är sjukt bra om man skall utvecklas ut och bli fri.
Pumpakärnor, linfrön och edamame
lördag, februari 18, 2012
Allvar
Tidigare tog jag mig själv på skämt, som om jag vore ett barn.
Idag har jag gått runt och inte lett åt varje människa jag mött, utan bevarat min kärna för mig själv. Varit allvarlig, och vänt allvaret inåt. Jag är, och jag behöver inte skämta bort mig själv på något sätt. Jag är man, och jag behöver inte bortförklara mig. Det finns inget i mitt varande, min existens, som behöver skymmas undan. Jag är till mitt väsen bra.
Jag skall fortsätta bygga på det här.
Det här är insikten som saknades mest i mitt liv, och som kommer leda till det mål dit jag är på väg.
Snart kommer jag ha som visshet att jag är en man, den man jag är. Jag är jag.
Naket
Jag kände genast de gamla mönstren börja dra i mig.
Jag lyckades gå undan, observera känslorna jag hade, känna igenom dem, och komma ut på andra sidan.
Lyckades undvika att gå tillbaka och "bara titta en gång till". Karaktärsdanande.
Väl hemkommen känner jag ingen längtan efter sånt.
Katastrof undviken.
Gött.
Man
Bryta gamla mönster och få omedelbar positiv respons. Inte helt fel.