Gud

Vad händer om jag börjar ta mig själv på allvar?
Vad händer om jag vågar sitta still?
Vad händer om jag inte skämtar bort livet?
Vad händer om jag inte gör mig till?
Vad händer om jag låter ensamheten komma?
Vad händer om jag låter människor få gå?
Vad händer om jag släpper in allt det jag möter?
Vad händer - blir jag älskad ändå?

gåvor

Igår var det dagen innan körens årliga vårbal. Som traditionen bjuder smög männen i körerna runt ute på stan och sjöng serenader nedanför folks fönster.
Hade man lite tur fick man en gåva ut genom fönstret, säg en flaska med (eller utan) alkoholhaltigt innehåll, lite kakor eller annat trevligt.
Kvällen slutade med att alla gäng samlades igen, sjöng sånger och delade byte.
En mycket trevlig kväll, må jag säga!
Nu i morse var vi ett gäng som sjöng på en möhippa. Det lät tydligen vackert nog för att vi skulle bli bjudna på cafémat utav fadern till bruden!
På väg hem ifrån denna trevliga tillställning mötte jag en trevlig liten koristska ifrån kören, och umgicks en stund med henne innan jag tillslut tog mig hem.
Möttes av en tiggare på väg till spårvagnen, och gav henom en drös enkronor.
Jag må vara fattig och inte ha någon inkomst, men det är aldrig något skäl att inte ge till de som har det sämre ställt.
Jag kan svenska, så om jag skulle behöva tigga skulle det gå sjukt mycket bättre än det gör för de stackars romerna.

Planer för dagen: programmera, leva, spela. (Jag verkar redan ha gjort alla tre!)


Livet går sjukt mycket lättare att leva när man känner sig uppskattad.
Vilket jag gjorde idag.
Och det är nog dagens största gåva hittills.

blogprogram

Nu var det ett tag sen sist jag bloggade.
Mycket har hänt, men jag har inte haft evergi/struktur att skriva ner det.
Nu har jag dock gjort ett blogprogram i Perl, så nu kan jag blogga utan att sätta igång X.
Värsta bra.