söndag, augusti 09, 2009

film

Felet med att sitta och titta på film, oavsett hur bra den är eller ej, är att man alltid gör det istället för att göra något annat.
Jag tror att detta något annat i nästan samtliga fall är bättre.
Åtminstone känns det så för min del.
Filmer hindrar mig från att hitta livet.
Filmer får mig sittandes här.
Men att analysera räcker inte.
Jag sitter ju kvar!
Imorgon kanske jag återigen skall försöka mig på att försöka ha en hyfsat datorfri dag.
Idag har jag städat hela mitt rum, nästan.
Cyklat ner till affären för att se om där fanns någon bättre datorstol åt mig. (Längre än affären kom jag inte till. Har lite träningsvärk i knäna efter gårdagens cykeltur!)
Har även lyckats, med pappas hjälp, att laga mitt ljudsystem.
Så nu kan jag titta på film med bättre ljud än innan.
Hurra?

(Nu skall jag bara se första avsnittet av en serie jag inte vill se, för den var tråkig. Sen får jag lägga mig. Varför går jag inte härifrån? Varför är det så svårt?)

1 kommentar:

Lars sa...

Visst är det svårt när törsten bränner. Längtan efter något eller någon. Lätt att då välja något som avleder. Det kan vara svårt att tro på, att våga öppna sig för den kärlek som omger oss. Kärleken från Honom som ÄR KÄRLEKEN. Ändå finns Han där, här, hos Dig. Ps 63.