Glashus.

Nu försöker han dra mig in i sina klor, sitt nät av begär som skall tillfredställas.
Men jag orkar inte, och kämpar emot; blir till den som är ond och tillfogar skada.
En lärdom jag har gjort, om än den säkert kommer glömmas bort, är att jag kan vara som jag bör enbart tills min kraft tar slut.
Och den har nästan tagit slut nu.
Imorgon skall jag in till skolan och slåss för min överlevnad som människa och mänsklig.

Dikt.

Vinden vänder i mitt inre. Men vartåt, det undrar jag.
Tankarna och känslorna, som var de ett andetag.
Skiftningar och glirningar åt håll som jag inte vet.
Vad är sanning, vad är lögn, och vad är då verklighet?
Vart mitt inre är på väg, och vad som med mig har skett...
Att gå framåt, steg för steg, det är inte alltid lätt.
Står jag vid ett vägskäl nu, och kanske bör hoppa ut?
Vart skall jag ta vägen då om allt som jag vet tar slut?
Kunskap, vilja, tvång och list och känslor och snusförnuft...
För att orda vad jag känner kräver jag mera luft.
Instängd är jag nu på sätt som jag inte riktigt vet.
Nånting växer inom mig, men vad är en hemlighet.
Var är vishet, var är Gud och allt som jag håller av?
Skall jag nånsin komma fram till sanningens ljusa hav?
Havet lockar mig, det ber mig simma tills jag kan allt.
Jag är både döv och blind och korkad och stum och halt.
Vad är frihet? Är det blott att följa sin egen stig?
Är det kanske att få bo hos den som vill väl med mig?
Kluvenheten inom mig blir större och mindre jämt.
Tvenne vägar följer jag tills livet blir som ett skämt.
Välja måste jag om inte jag skall förbli som nu,
(vilket också är ett val, men sämre än dessa tu.)
Jag försmäktar, jag förgås och vet inte riktigt ut.
Vad som händer får vi se, och nu så är dikten slut.

Tänka tänka tänka...

zeitgeist

matematiker

trusted computing

propaganda

Kanske jag borde bli matematiker på riktigt?

Skall bara lära mig känna och leva först...

Undrar hur man får den stora dumma massan att bli medveten och aggresiv?

Det vore coolt att vara en av dem som verkligen känner Gud... Hoppas det blir så!

Esperanto och lojban tänker jag iaf lära mig nån gång... Tydligen känner många jag har pratat med någon som talar esperanto... Kanske säger nåt om snittet människor jag pratar med, kanske inte...

Europeiska centralbanken har iaf aldrig känts så skrämmande som nu...
Jag är glad att vi inte har euro, även om vi ändå är alldeles för djupt inne i det hela...

Det känns som att vi går mot en mörkare framtid...

Anslag.

Hon var söt. Riktigt söt.
Stod där med sin väninna vid mjölkdisken och pratade.
Mig såg hon inte, men o, vad jag såg henne!
Vackra anletsdrag, svart kjol, glasögon och långt mörkt hår...
Gick vidare tillsammans med T, och kände mitt inre beröras.
Det kan vara hon jag gick matstaten ihop med för några år sen.
Marinbiologi tror jag det var hon läste...
Såg henne igen vid kassan, tre-fyra kassor bort, försvinnande ur mitt liv, kanske för alltid.

Jag får träna mer.
Så jag syns.

Hemma igen!

Äntligen hemma från grekland!
281 olästa mail, ingen mer stekhet sol, folk som förstår vad man säger, och en dusch som jag inte är allergisk mot!
Kommer nog sakna personklimatet lite, och den goda στιφαδο:n, även om den bara var "på riktigt" på ett ställe där jag testade den.
En utav dagarna hittade vi en riktig sandstrand att bada på! Var trevligt, om än lite väl salt i havet...

Nu skall jag nog försöka ta å sova lite, efter de tidsomställningar och dygnsförskjutningar jag har varit med om de senaste veckorna!
Äntligen ledigt och lov!

Dusch.

Vad brukar ni göra när ni duschar?
Nu kommer jag precis ut ifrån en halvtimmesdusch, där jag i huvudet genomlevt en lång diskussion med tänkta motparter om huruvida det finns något skäl över huvud taget för ateister att inte göra om sina döda till mat. Det var någon som drog till med nåt evolutionsargument efter ett tag, och det var väl det mest giltiga utav det som dök upp...
Skulle vara intressant att ha diskussionen i verkligheten nån gång.

Nu bär det av till Grekland!

Kommunitet.

Kandidatarbetespresentationen gick jättebra! Tack Gud!
Efter sagta presentation, som var i tisdags, åkte jag iväg till Bjärka-Säby för att pröva på att leva där som husfolk ifrån tisdag kväll till igår måndag...
Det har verkligen varit en händelserik vecka, och jag har inte hunnit smälta allt än.
Imorgon bitti skall jag dock iväg till Grekland i en vecka, så det blir inte så mycket smältande gjort än på ett tag...