söndag, juni 28, 2009

Tom.

Var på Gudstjänst i Furulundskyrkan precis.
Kände mig tom när jag gick ut i skogen brevid efteråt.
Berodde det på att jag var på ett ställe där jag ofta känt mig tom förut?
Berodde det på att de inte hade nattvard?
Berodde det på att jag inte har varit på Bjärka på länge nu?
Framtiden får väl utvisa...
Jag plockade iaf blåbär i skogen jag gick i efter kyrkan.
Det var en härlig skog.
Full med blåbärsris och solsken och träd.
Inte som den i Kållered.
Jag gick ut och gick i den i onsdags.
Den hade inte alls lika fina träd som på Bjärka. Och så var den full av saknad.
Vad är det jag saknar? Miljöer? Personer? Liturgi?
Skall se om jag kan hitta någon veckomässa att gå till nu i veckan, och se om det ger något.
Jag tänker inte bli invärtes tom och desperat efter kärlek igen. Inte om jag kan låta bli.
Det har varit skönt att ha ett år då jag har sluppit, eller kanske rättare sagt dragits ur det.

1 kommentar:

Lars sa...

Dina tankar berör. Minnen kommer... Tomhet kan vara en god början. Ett närliggande positivt ord är längtan. Det finns mycket längtan i det Du säger. God längtan. Ärlig längtan. Jag tror den leder Dig rätt - för bakom varje ärlig och uppriktig längtan tror jag Gud finns. Följer Du Din sanna längtan i djupet av Ditt hjärta kan Du inte komma fel. Det kan bli mörkt, men var inte rädd: Du är inte ensam, Han är med. Det kan bli smärtsamt, men frukta inte: Han håller Din hand.
Stor kram från Lasse