Nu har jag varit nerstämd i några dagar.
Tur att jag har haft vänner att prata med under tiden, för en gångs skull.
Synd att jag inte har någon att bo med som jag byggs upp av.
Sov förövrigt för lite natten till idag, vilket nog definitivt bidrar till min deppighet, och inte heller inatt verkar jag komma isäng i tid.
Det vore skönt om jag hade någon att umgås med på den nivån jag behöver.
Jag tror inte jag kan komma framåt på något annat sätt. Får jag inte hjälp med att få den här delen läkt kan jag inte själv sätta igång allt det andra.
Fast om jag har rätt vet jag inte.
Men en tjej vore trevligt.
måndag, november 09, 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar