Nu har jag konstant mått illa i sex dagar.
Min mage känns ständigt spänd, och jag har konstanta träningsvärkskänslor i magen.
I lördags inträffade alltså Något.
Jag tror att det kan ha varit en kombination av att jag fått i mig något olämpligt (det gick maginfluensa bland husfolket) och att jag inte haft en lugn punkt över huvud taget i livet.
Just nu verkar dock saker kanske gå uppåt igen: mina relationer med folk verkar bli bättre, jag har bytt andlig vägledare till någon jag kan kommunicera med, men/och jag kommer tvingas ta itu med att säga till folk när jag inte vill saker. Dessutom vågar jag kramas, lite.
Tron är väl fortfarande i botten. För tillfället har jag tydligen bestämt mig för att lägga det på Sen-högen, att behandla det där. Har resignerat för den vanliga lunken istället för att tvinga mig in i migsjälv. Och det kanske behövs ett tag.
Idag lyckades jag kratta löv i flera timmar utan att bli stressad och gå i baklås. Det var bra. Och roligt.
Nu åker alla härifrån för att vara på olika saker. (Alla Som Räknas™ (förutom en (jag är feg)))
Får se hur jag klarar av det.
fredag, november 07, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar