Självhat/cirkelgång

Japps.
Nog är det detta som är problemet alltid.
När jag råkar snubbla in på en sida med naket, då sätter det igång.
Självhatet. Att jag inte är värd bättre än att förnedra mig själv genom att fullfölja det till sitt slut.
För jag vill verkligen inte. Jag vill få ett stopp på det, vill kunna gå därifrån och släppa det.
Men det är försent.
Hatet biter sig fast och vägrar släppa taget.
Jag reser mig upp, försöker städa, går runt rastlöst i rummet, försöker gå och hämta tvätt, men det ligger ändå kvar där som en mörk massa.
Kanske hjälper det att skriva av sig.
Kanske hjälper det att ropa på hjälp.
Kanske.
Men vill jag?
Vill jag egentligen bli av med det?
Ja! Det vill jag.
Men ändå inte.
"När det ändå är försent, varför anstränga sig..." ekar det i mitt huvud, om och om igen...
Och det är såå svårt att stå emot.
Och står jag inte emot, då sitter jag där.
Och har halkat ner ett snäpp längre ner i Mörkret igen.
Och får börja om med att försöka ta mig upp på nytt.
Tills nästa gång.

Kanske lyckas jag denna gång.
(Vore kul om det lyckades någon gång.)
Det är ju ändå fasta.