Optimism

Nä, nu är jag trött på att ständigt gå här och gnälla.
Jag vill ha ett bra liv.
Det vore najs att ha massa drömmar uppfyllda, att känna att livet har innehåll och mening just nu och inte om en vecka eller så...
Kanske är jag för kräsen, och nog har jag redan mycket nu.
(Och nu kommer "men":et!)
Men jag vill ha mer.
Jag vill slippa min gnagande ensamhet.
Jag vill kunna sova gott på natten.
Jag vill veta att det är gott ställt mellan mig och Gud, veta vad Han vill och vad jag skall ta för livsväg.
Kanske håller saker fortfarande på att förändras.
Det är lite jobbigt just nu, då jag blivit ensam igen och därmed verkligen känner av ensamheten.
Eller nej, det där var inte helt sant.
Jag har alltid varit ensam, men just nu känner jag ett extra behov av att vara ihop med någon. Eller att iallafall vara oensam.

Det hon (med andra, kanske) har gjort, är att faktiskt få mig att kanske tro på en sådan framtid.
Det kanske är möjligt, trots allt.


Jag har nästan städat färdigt nu; kom och se!